Impulsivitet och upplevd kontroll Àr bÄda viktiga konstrukt inompsykologi. Sambandet mellan dem har varit oklart delvis pgaotydlighet och oenighet gÀllande impulsivitetsbegreppet. PÄ senare tidhar nya teoretiska modeller av impulsivitet som ett mÄngfasetteratkonstrukt utvecklats. Syftet med denna studie var dels att undersökapsykometriska egenskaper hos en svensk översÀttning av UPPSskalan,dels att undersöka sambandet mellan upplevd kontroll ochimpulsivitet med hjÀlp av den nya UPPS-modellen. Datainsamlinggenomfördes med sjÀlvskattningsskalor.

Finn upps Àmnesverktyg Àr ett imponerande inspirationsverktyg för teknikundervisande lÀrare. Genom att identifiera och lösa ett problem, sÄ fÄr man eleverna att tÀnka i nya banor. Undervisningsmaterialet och lÀrarhandledningens upplÀgg, ger lÀrarna möjlighet att anvÀnda det i sin helhet eller bara vÀlja ut enskilda delar. Men vilka erfarenheter har lÀrarna erhÄllit genom att arbeta med Àmnesverktyget i undervisningen? Undersökningen genomfördes via en webbaserad kvantitativ enkÀt.

DÄ anstÀllningsskyddslagen stiftades Är 1974 infördes en bestÀmmelse i lagens 7 § som innebÀr att en uppsÀgning frÄn arbetsgivarens sida mÄste vara sakligt grundad för att vara giltig. Paragrafen Àr den kanske mest betydande i hela anstÀllningsskyddslagen. Saklig grund kan antingen utgöras av arbetsbrist eller av omstÀndigheter som kan hÀnföras till arbetstagaren personligen. Det hÀr arbetet behandlar uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl och dÄ frÀmst samarbetssvÄrigheter. Syftet har varit att utreda i vilka situationer en arbetsgivare kan Äberopa samarbetssvÄrigheter som uppsÀgningsgrund.

Studiens syfte a?r att belysa pa? vilket sa?tt innebo?rden av begreppen privat och offentligt behandlas i kva?llstidningars nyhetsbera?ttande vid rapportering av ha?ndelser som bero?r uppsa?gning av arbetstagare efter deras fo?rehavanden pa? Facebook. Den a?mnar a?ven bidra till o?kad insikt om de faktorer som ligger till grund fo?r hur nyhetsbera?ttelsen framsta?lls.Slutsatser: Kva?llstidningarnas framsta?llning av privat respektive offentligt a?r en, av tidningarna sja?lva, framlagd syn av begreppens innebo?rd. Vidare pra?glas textinneha?llet i tidningarnas nyhetsbera?ttande genomga?ende av sensations- journalistik och fokus pa? den enskilde individen.

Det finns ma?nga fo?rdelar att ha?mta ur ett affa?rssystem, men ba?de vid den initiala implementeringen och den fortsatta utvecklingen av ett fo?retags affa?rssystem uppkommer problem. Fo?r att realisera fo?rdelar i sa? stor grad som mo?jligt kra?vs det att fo?retag agerar pa? ett fo?rdelaktigt sa?tt fo?r att o?verkomma hindrena. Tidigare forskning har behandlat hur fo?retag bo?r agera under den initiala implementeringen medan denna rapports syfte a?r att identifiera viktiga omra?den som pa?verkar fo?retags mo?jligheter att realiserat ytterligare fo?rdelar under det fortsatta utvecklingen av affa?rssystemet, sa? kallat postimplementeringen.Med hja?lp av en litteraturstudie, innefattande affa?rssystemets livscykel, nyttoeffekter och kritiska omra?den fo?r realiseringen av nyttoeffekter vid implementering av affa?rssystem, samt en intervjustudie med totalt elva fo?retag och en implementeringskonsult, da?r tva? fo?retag intervjuades djupare, har slutsatser dragits.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett specifikt samhÀllsproblem dÄ det pÄverkar den privata tryggheten och rÀtten att bestÀmma över den egna kroppen och det egna livet, som Àr en mÀnsklig rÀttighet. Kvinnor och mÀn lever pÄ grund av vÄldet under olika villkor och vÄldet möjliggörs av den ojÀmstÀlldhet som finns i samhÀllet i övrigt, den genusordning som rÄder, vilket utgör ett demokratiproblem. Kvinnor som har en funktionsnedsÀttning och som utsÀtts för vÄld Àr sÄ kallat dubbelt utsatta pÄ grund av funktionsnedsÀttningen och pÄ grund av att de Àr kvinnor. VÄldet kan Àven ta sig andra uttryck och riktas mot funktionsnedsÀttningen. VÄld i nÀra relationer Àr ofta dolt för omvÀrlden och vÄldet osynliggörs ofta genom att bortförklaras.

Det finns idag tvÄ former av uppsÀgning: personliga skÀl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsÀgning: personlig arbetsbrist.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera gÀllande rÀtt betrÀffande uppsÀgningar av tillsvidareanstÀllda personer pÄ grund av arbetsbrist och personliga skÀl, som kan hÀnföras till individers kompetens och kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gÀllande rÀtt tillÀmpas i praktiken, bÄde i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som anvÀnds för att motsvara de krav som det nya tjÀnste- och kunskapssamhÀllet stÀller. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vÄrt empiriska material visar att arbetsgivare vÀljer uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist framför personliga skÀl.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land och forskningsomrÄdet kring hur det Àr att leva med tvÄ kulturer Àr viktig att belysa. Denna studies fokus riktas mot hur unga vuxna upplever kopplingen mellan den personliga och etniska identiteten. En kvalitativ undersökning genomfördes med 16 intervjuer. Respondenterna levde i den svenska samt en utomeuropeisk kultur. Resultatet visade att deltagarna upplever sig som en blandning av de tvÄ erfarna kulturerna och att den etniska identiteten upplevs som stark.

För uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl krÀvs saklig grund och vid avskedande skall arbetstagaren "grovt Äsidosatt sina Äligganden". Lagen om anstÀllningsskydd innehÄller dock inga preciseringar av vad dessa rekvisit innebÀr, utan detta har lÀmnats till rÀttstillÀmpningen att avgöra. VÄrt syfte med denna uppsats var dÀrför att först och frÀmst klargöra begreppen, uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl och avskedande, och dÀrefter undersöka de fall dÀr uppsÀgning eller avskedande har förelegat pÄ grund av misshandel, som skett pÄ eller i anslutning till arbetsplatsen. Vi ville ocksÄ visa pÄ i vilka situationer som begreppen Àr tillÀmpliga och vad som skiljer dem Ät. Vi har dock ej berört den offentliga sektorn och ej heller fall dÀr misshandeln ej skett pÄ eller i anslutning till arbetsplatsen.

Det finns ingen exakt definition av vad som utgör saklig grund för uppsÀgning vid sena ankomster. Detta pÄ grund av att förhÄllandena pÄ arbetsplatserna Àr mycket varierande. Syftet med denna uppsats var dÀrför att redogöra för vad begreppet uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl innebÀr framförallt nÀr det gÀller sena ankomster. Vidare var syftet att nÀrmare redogöra för rÀttslÀget kring sena ankomster som uppsÀgningsgrund och vilka faktorer som pÄverkar bedömningen av detta. Den metod som anvÀnts Àr en traditionell juridisk metod, vilket inneburit en konsultation av rÀttskÀllorna.

Yrket personlig assistent Àr relativt nyetablerat, mÄnga ser det som ett genomgÄngsyrke i vÀntan pÄ ett bÀttre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att hjÀlpa en annan mÀnniska till ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Den personliga assistenten Àr redskapet för att klara vardagen för mÄnga mÀnniskor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fÄtt berÀtta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebÀr att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar dÀr stor hÀnsyn mÄste tas till de etiska aspekterna i arbetet med mÀnniskor.

Forskning visar att personliga assistenter Àr en yrkesgrupp som ofta har en bristande psykosocial arbetsmiljö pÄ grund av att assistenterna mÄnga gÄnger arbetar ensamma hos kunden, har brist pÄ tydliga riktlinjer frÄn ledningen samt otillrÀckligt socialt stöd. Detta i kombination med kunders alkoholmissbruk och deras sjÀlvbestÀmmanderÀtt kan ytterligare skapa utsatthet och etiska dilemman hos assistenterna. Syftet med vÄr studie var att undersöka hur personliga assistenter beskriver att deras psykosociala arbetsmiljö pÄverkas av kundens alkoholmissbruk. Vidare var det av vikt att belysa kundens sjÀlvbestÀmmanderÀtt och assistenternas egna grÀnsdragningar i denna problematik. För att besvara vÄrt syfte valde vi en kvalitativ undersökningsmetod och intervjuade fem personliga assistenter som har erfarenheter av kunder som lever med alkoholmissbruk.

Det finns idag tvÄ former av uppsÀgning: personliga skÀl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsÀgning: personlig arbetsbrist.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera gÀllande rÀtt betrÀffande uppsÀgningar av tillsvidareanstÀllda personer pÄ grund av arbetsbrist och personliga skÀl, som kan hÀnföras till individers kompetens och kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gÀllande rÀtt tillÀmpas i praktiken, bÄde i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som anvÀnds för att motsvara de krav som det nya tjÀnste- och kunskapssamhÀllet stÀller. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vÄrt empiriska material visar att arbetsgivare vÀljer uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist framför personliga skÀl.

Sömn och  förmÄgan att minnas persoliga hÀndelser Àr en fundamental funktion i vÄrt liv och har en betydande roll för vÄrt vÀlbefinnande. Denna studie Àmnade undersöka om det föreligger nÄgot samband mellan insomnibesvÀr och minnet för personliga hÀndelser under kontroll för variabler sÄsom emotioner och Älder. Vidare undersöktes relationen mellan sömnrelaterad oro och minnet för personliga hÀndelser. Datainsamlingen bygger pÄ en enkÀtundersökning riktad till en studentpopulation dÀr urvalet utgjordes av 314 deltagare. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan insomnibesvÀr och minnet för personliga hÀndelser efter kontroll för emotioner och Älder.

VÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som innebÀr brott mot mÀnskliga och demokratiska rÀttigheter och som har sin utgÄngspunkt i genusordningen, det vill sÀga att kvinnor och mÀn lever under olika förutsÀttningar i samhÀllet. Kvinnor med funktionsnedsÀttning uppfattas ofta vara dubbelt utsatta för vÄld, dels för att de Àr kvinnor och dels pÄ grund av deras funktionsnedsÀttning. Personliga assistenter som arbetar hos funktionsnedsatta kvinnor kan hamna i en svÄr situation om de misstÀnker eller upptÀcker att deras kund Àr utsatt för vÄld. För att veta hur de ska agera i en sÄdan situation krÀvs kunskap om vilka möjligheter och hinder som finns att anmÀla en förövare. För att fÄ en förstÄelse för hur personliga assistenter upplever möjligheter och hinder att agera i frÄga om vÄld har kvalitativa intervjuer genomförts.